Så fungerar Synat

Synat använder en modell baserad på ett stort antal signaler från offentlig information, tekniska analyser och strukturerad data. Modellen är konsekvent tillämpad och uppdateras löpande baserat på ny information.

Fyra analyssteg

Analysen sker i flera steg:

Identitetsverifiering

Organisationsnummer kontrolleras mot Bolagsverket och VAT-nummer valideras mot EU:s VIES-register. Adresser och kontaktuppgifter jämförs med registerdata.

Konsumenträttsanalys

Villkorssidor genomsöks efter ångerrätt, returvillkor, leveransvillkor och integritetspolicy. Textinnehållet analyseras mot svensk och europeisk konsumenträtt.

Riskindikatorer

Domänålder, betalmetoder, leveranstider, pressloggor och andra signaler vägs samman. Kända högrisknätverk identifieras via mönstermatchning. Domännamnet jämförs också mot listan över kända, verifierade butiker: om ett okänt domännamn till stavningen ligger mycket nära en etablerad butiks (t.ex. utbytta eller tillagda tecken) noteras det som en riskindikator — en beskrivning av likheten, inte ett påstående om uppsåt.

Poängsättning

Varje signal ger plus- eller minuspoäng. Transparenspoängen (0–50) mäter hur öppen butiken är med sin identitet och sina villkor. Riskpoängen (0–50) mäter varningssignaler. Nivån (grön/gul/röd/grå) bestäms av kombinationen.

Alla regler är förutbestämda — ingen manuell bedömning görs. Exakta regler och vikter är inte publika för att förhindra manipulation av systemet.

Vill du se metoden i siffror? Synat-rapporten visar fördelningen bland de hittills analyserade butikerna.

Varför just dessa signaler?

Identitet — verifierbarhet före allt annat

Organisationsnummer är obligatoriskt för svenska företag enligt e-handelslagen (2002:562) och kan verifieras mot ett officiellt register på sekunder. Att en butik inte visar sitt organisationsnummer — eller visar ett som inte matchar något företag i Bolagsverket — är en mycket stark signal. För andra jurisdiktioner används motsvarande register: Brreg (Norge), CVR (Danmark), PRH (Finland), Companies House (Storbritannien) och Zefix (Schweiz). För EU-företag valideras VAT-nummer mot VIES. Inget av dessa kostar pengar och alla returnerar bekräftbara data — det är därför Synat lutar sig så hårt mot dem.

Verifiering mot ett företagsregister bekräftar att företaget existerar — men om det registrerade företagsnamnet inte syns någonstans på sidan behåller Synat samma försiktighet som för en overifierad butik när bluffmönster bedöms.

Konsumenträtt — det som EU-lagen redan kräver

Ångerrätt 14 dagar (distansavtalslagen), retur- och fraktvillkor, integritetspolicy enligt GDPR, tvistlösning via ARN — det är saker som seriösa butiker redan har för att de måste. När de saknas eller är otydliga är det inte bara en varningssignal för Synat, det betyder att butiken kan ha svårt att försvara sig vid en konsumenttvist.

Risk — det som bluffmönster har gemensamt

Ung domän, freemail-adress, leveranstid över 14 dagar, Shopify-mall utan unik anpassning, virtuella kontorsadresser i London — dropshippingnätverk följer en så pass standardiserad mall att en kombination av dessa signaler är en stark indikator. Rapporten visar att 26 % av butiker Synat analyserat saknar organisationsnummer på sidan, 19 % har endast freemail som kontakt, 11 % har leveranstider över 2 veckor. Var och en av dem är en varningssignal; tre tillsammans är en stark indikator.

Vad Synat har förkastat — och varför

Mänskliga recensioner och redaktionella omdömen

Synat skulle kunna ge omdömen baserade på personliga upplevelser — men gör det inte. Skälen: det skalar inte, det är subjektivt, och det öppnar för partiskhet och påtryckningar. En regelbaserad metod är mer opartisk — alla butiker bedöms efter samma kriterier.

Trustpilot-skrapning

Trustpilot är en värdefull resurs för många konsumenter, men deras användarvillkor förbjuder automatiserad skrapning. Synat länkar därför externt till Trustpilot istället för att ta in datan. Ett medvetet val — produkten ska inte bygga på data som inte är legitim att skrapa.

Svensk Handels varningslista

Svensk Handels offentliga varningslista är ett bra initiativ, men den täcker primärt B2B-fakturabedrägerier — företag som lurar andra företag, inte konsumenter. För Synats syfte (konsumenter som handlar privat) är listan inte relevant och har därför inte tagits in.

Per-butik landingssidor för SEO

Synat skulle kunna skapa specifika sidor för varje analyserad butik och försöka ranka för "är [butik] seriös?" — många konkurrenter gör det. Det görs inte här, av två skäl: (1) det är ett medvetet val utifrån Synats intresseavvägning enligt GDPR — bedömningarna är inte primärt avsedda att indexeras av sökmotorer i konkurrens med butikernas egna sidor, och (2) det skulle innebära per-query-massproduktion av sidor, något Google själva varnar för i sin guide om AI-optimering.

Hur metoden utvecklas

Synat är en levande modell, inte ett färdigt verktyg. Tre saker driver utvecklingen:

• Halvårsrapporten — när fördelningen av tusentals analyser sammanställs syns det om någon signal har förändrats över tid eller behöver vikta annorlunda
• Rättelsebegäran — om en butik anser att en analys är felaktig kan de begära rättelse. Sådana ärenden granskas och kan leda till justeringar av regelverket.
• Nya datakällor — när nya officiella register tillgängliggörs kopplas de in (det har skett med Brreg, CVR, PRH, Companies House och Zefix sedan starten).

Oberoende

Synat tar aldrig betalt av butiker och påverkas inte av betalning, partnerskap eller annonsering. Verktyget är oberoende.

Om Synat i framtiden får intäkter hålls de helt åtskilda från analysen, och eventuella affiliatelänkar markeras tydligt och påverkar aldrig bedömningen.